“Trots sin späda kropp fyllde Johanna ut rummet med sin närvaro. Vanja lät kameran gå och fotograferade henne utan att styra hennes rörelser. Hon var utmärkt på att uttrycka sig själv. Hennes ansikte levde och alla kroppens muskler jobbade. Det bruna håret var fuktigt av värmen, slingor ramade in ansiktet, och de leriga händerna gav hela situationen ett oförfalskat intryck. Ingen skulle tvivla på att Johanna var en riktig hantverkare och hade kraften, lusten och förmågan i hela kroppen.”
Ur Fotografen
I morgon firas Magdalena